Texter

Fångad av fjädrar

Det är en stor glädje att stå här och tala till eroch samtidigt få pryda detta vackra Naturum med mina fjädrar.

Varför stora fjädrar? Jag vill förstora naturen runt omkring människanså jag tydligare kan se människan i all sin litenhet, sitt beroende, sin natur, som en art, som en DEL av allt liv. Stora fjädrar i att försöka odla min ödmjukhet och fylla mig med skönhet. Visa skönhet för andra. Visst är det viktigt?

Ja, fåglarna fyller mig med ödmjukhet, kraft, mod, skönhet, förundran. När flyktingströmmarna ökar, klimathoten blir skarpare, plasterna hopar sig i haven och när tårarna rinner nedför mina kinder vill jag göra motstånd mot kortsiktighet, förnekande och girighet. Mot det som hotar både mig och fåglarna och annat liv. Och rusta mig med skönhet.

Människan breder ut sig, är uppfinningsrik, intelligent, innovativ. Har förmåga att skapa hållbara system. Hållbara kläder istället för slit och släng konsumtion. Ekologisk mat, cirkulära system. Hållbar energi i hus och fordon. Men som vi också vet, ödelägger människan också, sprider gifter, förbrukar resurser. Och ja, det gör ont att se, höra, känna – det gör ont att leva.

Javisst, företag har ansvar, politikerna har det, ICA-handlare sitt ansvar. En lärare. Och jag mitt. Hur vill jag leva mitt liv? Hur ska min insida stå i samklang med min utsida? För att vara hel som människa, för att behålla min mänsklighet? Min värdighet?

Om jag bär en kunskap, i mitt hjärta och min hjärna, om något djupt som är galet mot själva förutsättningarna för livet. Vad ska jag göra då? Har jag ett ansvar då?

Mitt ansvar blir att mina tankar, mina ord och mina handlingar ska vara överens så långt jag förmår.

Vi har alla våra sätt att bidra och bygga det hållbara samhället just nu. Ta egna initiativ själva och inte vänta. Det skapar positiv energi inuti oss, stärker och rustar vårt immunförsvar. Stärker vårt hjärta. Våra tankar. Självklart, för att vi också, minskar hotet mot oss själva.

Det händer hela tiden hållbara förändringar. Staden New York drar bort investeringar i fossila bränslen och stämmer oljebolag för nedsmutsning. Andra stora fonder i världen lämnar investeringar i fossila bränslen. Ungdomar som går samman – just nu, sker detta – just nu får dessa ungdomar 20 stora företagskoncernerna att dra sig ur ekonomiskt samarbete med vapentillverkare i USA. Ta bort sitt stöd till vapenlobbyisterna. Tillräckligt många tillsammans ändrar det vi först inte trodde var möjligt.

För min del vill jag göra civil olydnad med andra för att stoppa miljöbrott, bära vittnesbörd när våld sker mot livets byggstenar. Tillsammans med andra gör jag detta för att det finns saker vi inte kan göra själva utan bara tillsammans med andra. Och jag blir en länk i en kedja av de som tidigare gjort detsamma och skapat möjligheter för jord att läka. Och gett mig mod och hopp. Kanske kan jag ge hopp till andra. Jag får ryggrad av att handla efter min övertygelse. Andra människor tar vid och fortsätter skapa detta när jag inte längre finns. Allt detta skänker mig djup mening.

Kraften? Den finns runtomkring mig i naturens mångfald och skönhet. I vardagsnatur med frånvaro av mänskliga ljud, som en skog, att gräva i jord, närkontakt med de som finns bredvid i livet och med några får, sköta om relationerna till människor och djur. Kraften finns i människors vilja till förändring mot det destruktiva. Att vilja gott, att skapa gott. Att vara delaktig, att kunna bidra. Kraften finns i den första koltrastsången på våren, i sträcken av tusentals Vitkindade gäss en majdag på Öland – stående inunder alla dessa vingslag, på deras färd mot norr. Det kan passera 100 000 gäss bara under en enda dag. Eller ljuset i januari som får talgoxen att flöjta energiskt trots drivor av snö. Det sprider en glädje i mig som är värd så mycket….

För att behålla vår livskraft intakt så tror jag vi behöver förankra oss i en djup naturkontakt. Vistas i naturen. Eftersom vi är natur. Det är egentligen självklart. Vistelse i naturen skapar denna kontakt. Såklart. Vistelse i naturen skapar också miljöengagemang, det finns det forskning på. En vilja att bry sig. Därför är undervisning till elever av lärare utomhus – med direkta naturupplevelser, förstahandsupplevelser så viktigt. Men även utomhusundervisning i kärnämnen är

viktigt, något som fler lärare upptäcker. Och upptäckarglädje i naturen runt Naturrum av Naturpedagoger.

Det skapar möjligheter för fler att lära in, för fler inlärningsstilar kan användas. Rörelse skapar t.ex. bättre förutsättningar för inlärning. En inlärning med fler sinnen. Med doft, syn, hörsel, smak, känsel och syn som samverkar. Och på köpet får barnen och ungdomarna och lärarna, se fjärilar, blåsippor, grodor, träd, ormbunkar, trollsländor, rådjur, myror, gräshoppor, fiskar och…….. fåglar. Fåglarna är de vilda djur som lever intill oss så vi kan vara nära dem, just för att de har möjlighet att lyfta och ge sig av när de passar dem.

I skolan behövs också projekt där eleverna kan bli mer delaktiga i att se positiva förändringar i sin lokala miljö. Sådana projekt är möjliga. Skolan kan direkt medverka i att skapa en hållbarare livsmiljö. Jag har jobbat med det. Väldigt stimulerande. De lär sig matte, engelska, svenska, SO under resans gång. Projektet är formen där undervisningens förläggs i. Varför är det stimulerande? Bättre lokal miljö skapas och att eleverna genom sitt arbete upplever att, jag tillsammans med andra, kan göra skillnad. Vilken kunskap!

Vi behöver kanske mer än någonsin vaccinera oss med skönhet. Vi behöver också söka upp goda exempel på hållbara förändringar. De positiva förändringar som sker får inte utrymme i en media som är låst och förlamad i en eländesrapportering. Vi måste själva skapa detta utrymme genom att också vara noga med att inte fylla oss med information om elände. Som skapar sjukdomar i oss. Vi behöver fylla oss med det som ger hopp för de människor som finns bredvid oss också. Vi behöver välja bort. Det är inte att förneka problemen utan att skapa förutsättningar för ljus inom oss. Som vi sedan sprider i vårt närområde där vi lever och verkar.

Så varför inte fåglar? Vara intill dem. Lär sig mer om dem, deras vanor, deras rörelser över klotet, deras sång, deras vackra färger, deras fjädrar. Varför sjunger dem? Varför ser äggen olika ut? Näbbarna, fötterna? Vad berättar fjädrarna för oss?

Vad betyder fåglarna för dig? Vad betyder skogsvistelsen? Promenaden på stranden? I båten på havet eller i insjön? Vad betyder det att sköta om blommor eller en matproduktion i det lilla på en balkong eller trädgård? Och överallt på alla dessa platser finns, just det…. fåglarna…..

Hoppas ni tycker om utställningen, tack för att ni lyssnade!

Utställningstexter

”Olika handlingarför att påkalla rätten till en hållbar framtid och direkt värna livet blir ett sätt att ta ansvar för demokratinoch att de reella hoten mot vår överlevnad både uppmärksammas och i sin förlängning  minskar. ”

”Min egen natursyn är den som ser människan som en del av naturen. Vi ingår i de kretslopp vi delar med annat liv på jorden.Vi lever av och med detta liv. Människan har möjligheten att ta ansvar för helheten vilket gör att hon som art har en särställning och på det sättet skiljer sig från planetens övriga liv. Denna särställning gör henne också skyldig till att ansvara för helhetens bästa, enligt min mening”

”Lärande sker bäst genom egna direktupplevelser i naturen. Dessa är nödvändiga för att utveckla en djup känsla för naturen. Människan är en biologisk varelse som lever av och i olika beroenden med annat liv på jorden. Att få kontakt med denna djupa mänskliga känsla av beroende och tillhörighet ger en grund för fördjupad livsglädje och ett miljöengagemang, enligt min mening.”

Hur blir insidan ett med utsidan?

Jag älskar livet och livet grönskar på jorden .I jorden, i haven. varje morgon får någon en kyss, en kram och en förhoppning att dagen ska vara bra. Med det åker många till jobbet. Promenerande, på cykeln, i bilen, på tåget, på tunnelbanan, på bussen och på flyget. Så byggs världen att bli lite vackrare, lite varmare lite starkare, för att människor bär och slösar kärlek.

Det är grönt och blått på jorden.Jag älskar den mångfald av liv och skönhet som jorden slösar med, berättar om. Alla förutsättningar för liv, alla förutsättningarför mitt liv. Jag fylls av kärlek när jag ser allt det vackra som finns. Som växer. Som susar. Som flyger. Som brusar. Som lusten i dina ögon. Men det är mycket som är hotat Det är mycket som gör ont att bara att se, att förstå, att ta in. Där vill jag vara med hela mig. Hindra skövling, stoppa utsläpp. Med andra som vill detsamma.

Kompromisslöst – för det räcker nu. Nu räcker inte orden. Jag vill vara där med min kropp och säja nej. Jag vill bära vittnesbörd – att stå med rak rygg och säga som det är. Jag tror att jag behöver göra motstånd för att bevara min mänsklighet.

Att drabbas av det som gör ont är också att ge vreden och sorgen utrymme. Jag kommer inte undan men jag kommer igenom. Men när jag står upp för livet i handling så hindrar jag apatin att få fäste i mig. När mina värderingar stämmer överens med mina handlingar blir jag stark. Att stå upp för livet är också att göra motstånd att behålla min mänskliga friskhet, min värdighet och självrespekt – att vara människa helt enkelt.

Det är väl klart att när jag står upp för livet så blir jag starkare. Mindre rädsla får utrymme och så har kärleken fått mera plats att växa. Detta vackra ord mänsklighet. Vad skänker mening? Vem vill jag vara? Att uppsöka skönheten och ta in den, bära den i mitt hjärta. Att respektera livet, att vårda det, att bevara det, att skydda det.

Jag vill vara en som tröstar, omfamnar, sår frön, slösar, inspirerar, utvecklar, bygger och hoppas.

Fångad av fjädrar 

Jag kände en glädje i luften,

men kunde inte helt säkert säga var den kom ifrån.

Jag stannade till i min trädgård, tittade upp, och förstod att det var tornseglarnas rop som fått mig att stanna. Några dagar senare skrev jag:

”Jag fastnade i tornseglarnas skrianden från himmelen

blev stående barfota i gräset

nu tränas ungarna i flygandets elitklass

de liknade barn som rusade ner för skoltrappan i juni

mot oändligheten”

Som naturpedagog har jag med barn och vuxna ofta arbetat med fåglar. Tillsammans har vi utforskat och fascineras av deras liv hos oss. Vad äter dem? Varför sjunger dem? Hur bygger dem sina bon? Varför har äggen den här färgen? Hur flyttar dem? Varför har dem revir? Vi har också fascinerats av deras rörelser över jordklotet. Fåglarna ropar åt mig; Häng med på ett äventyr – om du kan! Fågelsången är vacker och får mig att känna att vintern är slut. Fågelsången är för mig också återkomstens trygghet, förhoppningen om födelse av liv igen, i ett land med årstider. Kanske berättar fågelsången för oss djupt i vårt biologiska minne om att ett lugn råder – i alla fall just då i sångens ögonblick?

Två år på konstskola lärde mig något om material och arbetsprocesser. Det stimulerade mig att byta tempo och att utveckla mitt seende; att teckna, se färg och form.

När jag arbetar som konstnär har jag utmaningen att utveckla mitt tålamod för att det oftast är en nödvändigt långsam process för mig och det har jag lite svårt för. Det konkreta resultatet kan jag reflektera kring – när jag prioriterar det; Varför blev det så? Hur såg processen ut för ett bra resultat? Om jag nu vet det …

Stora fjädrar är en långsam process.

Min förundran för fåglarna ger mig kraft och utvecklar min förståelse för det levande. Fåglarnas fjädrar är skönhet, lätthet och styrka. Deras färg, form och mönster är också en berättelse om hur dem lever. Att göra stora fjädrar är ett utforskande och en djup glädje som just nu förenar och sammanfattar mycket i mitt yrkesliv. Jag önskar människan oftare kunde sätta sig själv i rätt proportion till omvärlden, till allt annat liv, till kretsloppen. Att det gröna livet på jorden fungerar, att vattnet är rent – annars fungerar ju inte vi heller, egentligen!

De som vet om detta beroende och ändå handlar kortsiktigt väcker mitt raseri.

De som tänker tillväxt för människans behov utifrån att hålla biosfären så frisk som möjligt ger min livsglädje näring och energi. Dem som tänker så blir fler och fler.

Jag vill ändra perspektiv på våra liv och vår existens för att vi ska förstå oss själva mer.

Jag vill förstora upp skönheten. Därför gör jag STORA fjädrar.

Den svenska Författaren Ylva Eggehorn skrev

”När vi inte orkar ska fågelsången bära oss”.

För mig är fåglarna högst påtagligt livskraft och jag blir buren av deras skönhet.

 Till en Afrikaresenär

Res med all din lust och nyfikenhet!

Ställ in kroppen, sinnet och hjärtat

på närvaro.

Lyssna på din inre vägledare,

den kommer ta dig till platser och möten

med människor som fyller på dig.

Sköt om dig med allt som får dig att

må bra. Hitta din dagliga stämgaffel

som balanserar dig

och får dig att känna

att du bär ditt tryggaste hem

inom dig.

Skratta och busa med människorna du möter,

ta emot värmen med öppen famn.

Ta emot skönheten varhelst

du möter den, i en hand som berör,

ett tropiskt regn, ett leende,

en vacker fågel,

en sol som går upp.

Stå stilla och lyssna var helst ett leende

dyker upp , en varm röst, några vackra varma ögon

vid Pressbyrån, i tunnelbanan

eller i kassakön på ICA.

Ta emot!

Njut – det var också därför

du kom till jorden!

Har du mött en ljusbärare?
En människa som faktiskt
har ett märkligt sken.

Som vet varför de finns
Som vet vart de ska.

Du märker när du möter en sådan människa.
Du har lätt för att öppna dig.
Du har lätt för att prata.
Du märker att den här människan lyssnar.
Du blir lugn på ett sätt som förvånar dig.
Du börjar känna dig märkligt avspänd.

Människan du mött har knappt sagt ett ord och ändå vill du bara finnas kvar i denna trivsel.
Du möter en människa i fullständig närvaro och vila.
Du ser ljuset i ögonen på den människan. 
Ibland runt omkring personen också.
Du märker hur vilan sprider sig till dig.

Är den här människan en ljusbärare?
Du märker att dina tankar blir ljusa.
Du ser en människa med en insida i samklang med sin utsida.

Du har träffat en människa som lyssnat på dig och tittat dig djupt i ögonen.

Men ni har knappt sagt ett ord till varandra.
Du märker en lätthet i kroppen och
i sinnet.

Du förnimmer en spirande glädje.
Du märker att du börjar hopppas.

Det finns en annan berättelse

En annan berättelse
än 
Att girighet är eftersträvansvärt och något att beundra.
Att marknaden bestämmer.
Att pengar är det enda som är av betydelse.
Att vita människor av naturen är högre stående, bättre än andra. 

Att naturen finns för att tömmas på resurser och skändas.
Att de utsatta förtjänar sin lott som förbrukningsvaror.

Att en procent av jordens befolkning
förtjänar sitt gyllene slott.

Det finns en annan berättelse som handlar om omsorg.

Att ta hand om.
Omsorg om marken, haven, jordens ekosystem
och om varandra.

Om ett samhällsbygge med en ändring av värden och moral.

Om regeringar med civilkurage som omfördelar de resurser som finns
från fossila ekonomier som ödelägger liv
till ekonomier som bygger på
kärlek.

En berättelse 
där trygghet kommer ur gemenskap, ur solidaritet.
En trygghet som kommer ur hur starka människors band är,
inte hur mycket pengar de tjänar eller äger.

Det finns en stor potential till förändring.

Möjligheter till gröna jobb är enorma 
och de kommer bli fler när subventionerna till den
fossila industrin försvinner. 

Möjligheter att hjälpa utsatta grupper i många länder 
på jorden är helt rimligt och fullt möjligt
och att det stödet, med deras egen kraft, 
kan bli en hjälp till självhjälp 
och som de sedan kan sprida,
sprida det goda exemplets makt. 

Renare vatten, 
bättre jordbruk, 
hållbar energi, 
hållbarare undervisning.
Ett arbete som kan utgå från lokala förutsättningar
som skapar mera säkerhet, trygghet,
bättre livsvillkor för dem
och för oss,
eftersom allt hänger ihop.

Men vad kan en människa uträtta?
Det har fått en ny betydelse i vårt land den senaste tiden.

Vem har sagt att inte du kan förändra världen?
Vi kan alla göra gott där vi finns,
– det är att förändra världen –
och vem vet vem DU inspirerar?

Med rätt sammanhang, rätt gemenskap 
och en tilltro till den egna förmågan 
så kommer det en kraft 
av att vara med;
att göra skillnad.

Att vara en del av en positiv förändring
ger en känsla att vara värdefull.

Du blir kraftfull
när din insida står i samklang med sin utsida.

En organisation kan vara ett sådant sammanhang.
Du behöver uppmuntran, du behöver stöd, värme, 
dela värderingar
– och du vill ju också stötta och uppmuntra andra!

För berättelsen handlar ju om detta också;

Allt det vi kan göra tillsammans 
som vi inte kan göra själva.